Hej hej hallo!
Nu är jag inne på dag i London och fan vad jag trivs, har saknat det här livet så mycket, trevliga människor, stor och mysig stad :)
Flyget igår gick bra, vi kraschade inte. Flyget var dock försenat 45 minuter men vad gjorde det när man visste vad som väntade!
När jag kom fram tog jag tåget till området jag ska bo i sen trasslade jag mig fram till hostellet genom att gå en massa omvägar.. Sedan var det bara att checka in sig och promenera till Mosimann's huvudkontor(dom jag ska praktisera hos). Första mötet kändes som en stor lättnad, äntligen kunde nervositeten släppa! Efter det gick jag en massa slingerkrokar tillbaka för att se mig om, skulle kunna gå omkring här hur länge som helst, fint väder och en fin miljö.
Idag har jag också varit på 1 timmes promenad. Jag gick upp till stället där jag ska praktisera på så att jag inte behöver stå som ett frågetecken imorgon och komma för sent första dagen. När jag sett det stället tog jag precis som igår en omväg hem! Blev en härlig promme.

Trots att allting känns bra hittills så finns det en sak jag inte klarar av och det är mataffärerna.. Finns ju typ bara supermarkets med en massa färdigt skit och väldigt dåligt utbud på nyttiga saker.. Men man kanske får åka lite utanför smeten om man vill komma till någon större matvarubutik.. I guess! Dåligt utbud på frukt har dom med.. Får se hur det kommer kännas att praktisera på en fancy restaurang med en massa gomat, I'm gonna be hungry och komma hem undernärd.. Typ!

Här kommer lite bilder från mina prommisar :) bilden längst ner är Mosimann's club där jag ska börja praktisera imorgon!

Puss och kram!

Sitter och kollar på hockey tillsammans med sötsuget..  Slår över til 3an och vad får jag se? San Francisco överallt, DOH... Inget bra program (kärlek över atlanten) men bara att få se staden får mig att sakna stället sjukt mycket. Till sommaren är det 2 år sedan jag kom hem till Sverige efter au pair året, kan inte förstå hur tiden kan gå så snabbt.. Men det gör den. Det sista jag sa till barnen var att jag skulle komma tillbaka om 3 månader :/ Blev ju mycket av det.. Dom trollen saknar jag också så himla mycket!! Och dom blir äldre och äldre.. Önskar att man kunde få hela året ogjort och bara göra om allting igen!! Men det är bara att ta till vara på alla fina minnen och leva på dom medans man skapar nya :) Tiden här i Östersund har ju sin charm med och ju längre jag är hemma i Sverige ju mer hemmakär blir jag, får se hur inställningen är efter 5 veckor i London! Kommer nog inte bli så pjåkigt ;)

Det här klippet får mitt hjärta att klappa extra mycket. Fina stad <3

Nedräkningen kan börja!
Prick 2 veckor kvar tills att åker och äventyrar mig i London. Tiden går så jäkla fort och det gör mig sååå nervös.. Det är bara 5 veckor jag ska vara borta, men det känns ändå likadant som när jag skulle till USA och vara borta i ett helt år. Det kommer gå bra, det kommer gå bra, det kommer gå bra!!! Om det går åt helvete så finns det ju ändå en sommar att njuta av när jag kommer hem. Lika bra att man provar på drömmarna man har när man får chansen att förverkliga dom så att man inte står där om 10 år och funderar över varför man inte satte arslet på planet! Nä klarade jag att åka till USA i ett helt år kan jag fan imej klara av London i 5 veckor med, där känner jag ju ändå folk. Bara en massa görm hos Strindlund nu.. Har jag någonsin haft tråkigt när jag rest??? Näää, tänkte väll det.
 
Bild från Londonresan med Malin 2011, hä va grymt!!! Red hot chili peppers fick man se med, sen fick man även bli klassad som en riktig rocker efter att ha blivit nedknuffad från läktaren.. HA-HA AJ..